Huvudinnehåll
Klimat – statistik, forskning och vägledning
SMHI samlar kunskap, bedriver forskning och utvecklar tjänster inom klimatområdet. Här hittar du information om hur och varför klimatet förändras, hur det påverkar världen och hur vi kan anpassa oss till klimatförändringen.
Mer om klimat
Klimatläget just nu
Rekordvarmt i världshaven i juli
Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) var juli den tangerat näst varmaste julimånaden globalt sedan mätningarna började. Intensiv och långvarig värme berörde västra Europa. Framför allt Frankrike och Spanien drabbades av svåra naturbränder och många europeiska floder hade rekordlåga nivåer. Världshaven var rekordvarma med bland annat extremt höga temperaturer i tropiska Stilla havet i samband med en allt starkare El Niño.
Klimatindikator: Marina värmeböljor
Marina värmeböljor är extremhändelser som innebär att havstemperaturen stiger betydligt över det normala för en viss plats och tid under en längre period. Dessa temperaturtoppar som hotar ekosystem och biologisk mångfald i havet, har blivit vanligare på grund av den globala uppvärmningen. Här visas marina värmeböljor för havets ytlager under sommarhalvåret för fem mätplattformar med minst daglig mätfrekvens.
Podd: Klimatforskarna
Allt om Golfströmmen och AMOC
I det här avsnittet av SMHI-podden finns klimatforskaren Torben Königk i studion för att svara på vanliga funderingar. Varför påverkas AMOC av den globala uppvärmningen? Vad skulle en försvagning – eller till och med en kollaps – innebära för oss i Sverige? Och hur oroliga bör vi vara över nya studier som tyder på att försvagningen av AMOC kan gå betydligt snabbare än vad forskning tidigare antytt?
Hur var vädret?
Vad är värmerekordet för augusti där jag bor?
I vår interaktiva webbtjänst Hur var vädret? kan du titta närmare på temperatur eller nederbörd vid en mätstation i Sverige, och se hur det sett ut historiskt. Här kan du se hur mycket och hur lite det brukar regna på en viss plats, eller hur varmt och hur kallt det brukar vara. I tjänsten är det superlätt att se temperaturrekord - bara välj din mätstation så visas all relevant data. Testa själv i webbtjänsten Hur var vädret?
Öppna data
Havstemperatur
Havet värms framför allt upp från ytan och kyls av samma väg. Värmen sprids nedåt när vinden blandar om vattnet, sedan ännu djupare via strömmar och diffusion. Variationen i temperatur vid ytan är stor i haven runt Sverige.
Havstemperatur mäts med instrument placerade på bojar i havet, mätstationer vid kusten och färjor som trafikerar Sveriges omgivande hav.
Utvalt
Data: Prognosdata, historiska analysdata och data från mätningar av temperatur i havet.
Havstemperatur mäts med instrument placerade på bojar i havet, mätstationer vid kusten och färjor som trafikerar Sveriges omgivande hav.
Månadens väder och vatten
Hur var månadens väder?
Varje månad presenteras en översiktlig återblick på den gångna månadens väder, läget i sjöar och vattendrag samt tillståndet i havet.
Utvalt
Juli 2026 - Måttlig ytvattentemperatur, flera sjösprång men få höga vågor
Ytvattentemperaturen toppade i mitten av juli men uppvällning gav svalka i sydost. Fyra tillfällen med tremetersvågor, och ett antal sjösprång avslutade en händelserik månad för vattenståndet.
Långa mätserier
Ta del av data från år 1722
De meteorologiska observationerna i Uppsala inleddes 1722. Sedan dess har Uppsala förändrats och främst under det senaste seklet vuxit rejält i storlek och därför blivit varmare än den omgivande landsbygden. Hur mycket varmare? Det kan du själv undersöka närmare. Passa gärna på att ta en titt på Stockholms mätserie - även den är omfattande.
Vad är klimat?
Klimat = Väder under en lång period
Klimat handlar om det långsiktiga medelvärdet av väderförhållanden på en viss plats, ofta över trettio år. Till skillnad från det kortvariga och föränderliga vädret, ger klimatet oss en övergripande bild av temperatur, vind, regn och snö under en längre tidsperiod.
Ett förändrat klimat leder till olika effekter, som översvämningar, skyfall och värmeböljor – fenomen som påverkar både människor, samhällen och ekosystem.
Sommarspecial: Lär dig mer om skyfall
Skyfall, det vill säga kortvarigt och högintensivt regn, är en fara i samhället. Följderna av ett skyfall kan till exempel bli översvämmade källare, ofarbara vägar och slamströmmar. Skyfallen förväntas bli mer intensiva i ett framtida, varmare klimat. Här kan du lära dig mer genom några exempel på historiska skyfall, och genom att utforska statistik.
Podd: Regnkatastrofen på Fulufjället
Den största regnmängd som fallit över Sverige i modern tid vräkte ned över Fulufjället den 31 augusti 1997. I avsnittet ges ett vittnesmål om förödelsen av Anna Eklund, som i sin tjänst som hydrolog på SMHI åkte till platsen efter händelsen.
%205039759-regn.webp)
Kunskapsbanken: Skyfallet i Gävle 2021
Augusti 2021 var en nederbördsrik månad i stora delar av Sverige. Ett intensivt lågtryck gav stora mängder regn i Gävleborg och Dalarna den 17-18 augusti. Flödena steg i vattendrag och i små vattendrag blev flödena mycket höga. I Gävle orsakade skyfallet översvämningar.
Skyfallsstatistik
I denna webbtjänst kan du ta fram statistik om skyfall och få information om hur extrema regn påverkas av klimatförändringen.
Visste du att..
Den största mängden nederbörd under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.
Prova på
Klimatscenariotjänsten berättar om framtidens klimat
Här presenteras meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data från SMHIs långa mätserier. I tjänsten väljer du själv vad du vill titta närmare på. De olika klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.
Utvalt%20Gustav-Strandberg.webp)
Så kan du använda meteorologiska data
Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, berättar om hur du kan använda klimatscenariotjänstens delar om meteorologi.
Framtidens klimat ur ett historiskt perspektiv
Ett klimat i förändring
SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras.
Klimatet då och nu
Analyser om klimatet då och nu och vad som påverkar klimatförändringen.
Framtidens klimat
Här kan du bland annat ta del av data, visualiserade genom olika modeller. Hur ser klimatet ut 2050 enligt bästa scenariot?
Klimatanpassning
Hur anpassar sig samhället, och vad kan samhället och vi göra för att motverka klimatförändringar?
Lär dig mer
Utbildningsmaterial om klimat och klimatanpassning
Detta material vänder sig till alla som vill studera frågor kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning.
Utvalt.webp)
Workshop: Skapa egna framtidsbilder
Ett workshopverktyg där ni skapar egna framtidsbilder av hur ett klimatanpassat samhälle kan komma att se ut och fungera.
Klimatläget - följ klimatkrisen i realtid på smhi.se
Internationellt
SMHI arbetar med att förstå och bekämpa klimatförändringar tillsammans med IPCC, FN:s klimatpanel
SMHI har regeringsuppdraget att verka som nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel IPCC och representerar därmed Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.
-
Klimat
Bidra till granskningen av andra utkastet av IPCC:s Metodrapport om utlsläppsinventering av SLCF
Den 31 augusti 2026 öppnar den andra granskningsomgången av IPCC:s Metodrapport om utsläppsinventeri...
-
Klimat
Granska IPCC:s första del (WG1) av sjunde utvärderingsrapporten – Den Naturvetenskapliga Basen
Från den 10 augusti 2026 är det första utkastet till arbetsgrupp 1 (WGI:s) bidrag till IPCC:s sjunde...
-
Klimat
Granska andra utkastet av IPCC:s Specialrapport om klimatförändringen och städer
Den 8 maj 2026 öppnar den andra granskningsomgången av IPCC:s specialrapport om klimatförändringen o...
.webp)
Nyheter
Välkommen till dialogmöte om klimatscenarier på SMHI i höst
Den 5 november bjuder SMHI, Boverket och Trafikverket in till dialogmöte och workshop kopplat till ett regeringsuppdrag om val av klimatscenarier. Aktörer från kommuner, regioner, länsstyrelser, myndigheter eller intresseorganisationer välkomnas i första hand.
Nya funktioner förenklar klimatscenariotjänsten
Nu blir SMHI klimatscenariotjänst enklare att använda. Flera av förbättringarna bygger på synpunkter från användare och innebär bland annat möjlighet att ladda ner kartbilder, tydligare hjälptexter för indikatorer och justerade färger i kartor.
Bidra till granskningen av andra utkastet av IPCC:s Metodrapport om utlsläppsinventering av SLCF
Den 31 augusti 2026 öppnar den andra granskningsomgången av IPCC:s Metodrapport om utsläppsinventering av kortlivade klimatpåverkande ämnen (SLCF). Du kan redan nu registrera dig som expertgranskare!
Klimatförändringen ligger bakom höga havstemperaturer i södra och västra Europa
Marina värmeböljor noterades i Östersjön redan i början av juni – och under juli uppmättes rekordhöga temperaturer i havet globalt. Nu visar en ny studie att det är klimatförändringen som är orsaken till havens höga temperaturer.
Rekordvarmt i världshaven i juli
Enligt månadens klimatbulletin från Copernicus Climate Change Service (C3S) var juli den tangerat näst varmaste julimånaden globalt sedan mätningarna började. Intensiv och långvarig värme berörde västra Europa. Framför allt Frankrike och Spanien drabbades av svåra naturbränder och många europeiska floder hade rekordlåg...
Mer klimat på SMHI
SMHI spelar en central roll i studier och övervakning av klimatförändringar i Sverige. SMHI samlar data, bedriver avancerad forskning och utvecklar tjänster för att ge en djupare förståelse för hur och varför klimatet förändras. SMHI erbjuder även tillgång till öppna datakällor, vilket möjliggör insikter och analys för både allmänheten och forskarsamhället.
Använd SMHIs öppna data
I tjänsten för öppna data kan du hämta meterologiska, hydrologiska och oceanografiska data samt luftmiljödata från våra databaser.
Forskning om klimat och klimatförändringar
SMHIs forskningsavdelning utvecklar kunskap om ett klimat i förändring och dess effekter på samhället.
Tjänster för klimat och klimatanpassning
SMHI erbjuder professionella tjänster avseende klimat och klimatanpassning.